Nästan alla digitala spel innehåller möjligheter att köpa spelvaluta, diamanter och ”skins” med riktiga pengar
Visste du att nästan alla mobilspel och ”videospel” innehåller möjligheter att köpa diamanter, saker, nya ”kartor” och ”styrka”. Barn och unga lockas till att använda pengar som en del av spelandet. För spelindustrin är det en lukrativ och positiv förändring som skett under de senaste årtionden. Ju fler som spelar ”videospel”, desto mer inkomster samlar spelbranschen och speltillverkarna via mikrotransaktioner i digitala spel. Inga spel är gratis, inte även om de kan laddas avgiftsfritt via nätet.
Varför vill barn använda pengar på spelinnehåll?
Spelen har olika strategier och ibland ”måste” spelaren köpa spelvaluta eller ”styrka” för att komma vidare i spelet, vara snabbare, lösa ett problem, spela en viss karaktär eller för att det känns viktigt i den stunden. Vissa spel har element som frestar till att köpa på nytt. Spelaren erbjuds ett paket på fyra diamanter men behöver egentligen fem och måste då köpa lite till för att få uppgiften färdig. En del spel innehåller överraskningslådor ”loot boxes” som liknar lotteri. ”Vinsten”, det vill säga lådans virtuella innehåll (t. ex saker, spelvaluta eller utseende ”skins”), kan vara sällsynta och på så sätt värdefulla. Det kan vara svårt att inte öppna överraskningslådor då det känns så spännande – lite som på födelsedagskalas!
Prata om riktiga pengar och lekpengar
Det kan vara okej att till exempel köpa kläder till spelkaraktären, så att alla i teamet ser lika ut, eller satsa pengar för att få en ny ”färdighet”. Men det är viktigt att diskutera regler för det man köper. När får man köpa och hur mycket kan man använda? Eftersom alla spel fungerar olika är det bra att bekanta sig med spelet och låta barnet berätta hur det fungerar och vad som känns extra trevligt och lockande. Diskutera och ta reda på i stället för att genast säga nej.
![](https://mediataitoviikko.fi/wp-content/uploads/2024/12/pexels-rodnae-productions-7915523-1024x683.jpg)
Barn och unga har inte alltid uppfattning om hur mycket pengar som gått åt då engångssumman kan variera från några cent till flera euron, man är inne i spelet och skillnaden mellan lekpengar och riktiga pengar kan vara svårt uppfatta. Även vuxna kan ha svårt att se skillnaden mellan spelvaluta och när köper man med euron! Barn behöver få träna att både spara och använda riktiga pengar för att förstå hur mycket allt kostar och hur mycket man kan använda. ”Vill jag faktiskt ha det här eller borde jag spara det till något jag drömmer om?” Alla som spelar vill inte satsa pengar, utan använder i stället tid och sina färdigheter för att komma vidare och få det man vill nå.
Tips till föräldrar och alla vuxna
- Diskutera tillsammans och kom överens om regler för inköp i spel
- Ta bort kreditkort / koppling till mobilabonemang från spelkontot
- Använd i stället presentkort (t. ex Nintendo, Xbox, PayPal)
Även om digitalt spelande kan kännas främmande eller ointressant för en del vuxna, är det viktigt att visa intresse för barn och ungas spelintresse. Forskning visar att det bästa sättet att förebygga spelproblem är att vara närvarande, diskutera och ta reda på det man inte känner till. Ge ditt barn eller ungdom möjlighet att berätta och diskutera med andra vuxna därefter. Både barn, unga och vuxna behöver träna på medieläskunnighet och diskussioner om inköp i spel ger oss en ypperlig chans till detta.
Vill du veta mer? Kom med på Föräldratips i spel och sociala medier -kvällar där vi diskuterar barn och ungas digitalt spelande och de frågor som du har! Läs mer och anmäl dig med här: Föräldratips i spel och sociala medier
Tips för att reglera inköp i spel
- Diskutera tillsammans hur spelet fungerar
- Kom överens om regler för när och vad man får köpa
- Ta bort kreditkort / koppling till mobilabonnemang från spelkontot
- Använd i stället presentkort (t. ex Nintendo, Xbox, PayPal)
- Använd familjekontroll för att hindra olovliga inköp (Familylink mfl.)
- Diskutera om pengar och lär barnen att konsumera vettigt
Text: Annukka Såltin, sakkunnig på Pelituki och projektet Välmående barn och familjer i en digitaliserad vardag