Multilitteracitet ger också färdigheter att ta del av olika medier
Informationssamhället har medfört ändringar både i sätten att läsa och i läskunnighetens betydelse. Nästan varje gång vi läser använder vi olika digitala verktyg och medier. Även om läskunnighet fortfarande också handlar om att klara av att läsa långa romaner eller forskningsrapporter, innebär läskunnighet också att kunna skilja fakta från fiktion i medietexter, att förstå desinformation och felaktig information och att kunna bedöma skribentens avsikter med texten. Läskunnighet handlar också om att läsa och tolka bilder, skriva snabbmeddelanden och till exempel att förstå olika slags instruktioner.
Interaktion i olika webbtjänster kräver också olika former av läskunnighet – förmåga att bedöma och tolka det man läser och till exempel iaktta vilka känslor texten väcker hos en. När vi läser ett provocerande inlägg på sociala medier, borde vi kunna förstå vilka känslor meddelandet väcker hos oss innan vi skriver ett svar. Vi förutsätts också hela tiden ha bättre självstyrningsförmåga och förmåga att uträtta ärenden utan kontakt med andra människor. All denna utveckling kräver förstås bättre läskunnighet. Begreppet multlitteracitet beskriver på ett bra sätt all denna mångfald av läsning som finns.
Det är lätt att tänka att multilitteraciteten utvecklas av sig själv. Det vore ju trevligt om webbsidor och olika tjänster skulle kunna uppfatta våra önskemål så intuitivt att de skulle sköta våra ärenden för oss. Verkligheten är ändå en annan och varje dag söker vi med blicken över skärmen för att hitta rätt symbol eller länk att klicka på. Vi behöver många nya typer av läsfärdigheter vid sidan att den traditionella läsningen.
Hur multilitteraciteten utvecklas i framtiden är beroende av vars och ens egen motivation, men också av det stöd vi får och de möjligheter vi har att öva vår läskunnighet. Även en aktiv medlem i samhället behöver stöd för att utveckla läskunnigheten genom hela livet.
Den nationella läskunnighetsstrategin publicerades i november. I den beskrivs åtgärder med vilka vi kan stärka multilitteraciten och förmågan att producera mångsidiga texter och delta i samhället, såväl med digitala som med traditionella sätt att läsa. Målet för strategin är att åskådliggöra multilitteracitetens betydelse men även att beskriva vilka som deltar i arbetet för att främja läskunnighet. Var och en av oss deltar i detta arbete och alla kan vi stärka multilitteraciteten i Finland.
Läsrörelsen och utvecklingsprogrammet Nylitteracitet
Bild: Nea Ilmevalta
